En blommig tekopp

En blommig tekopp duger lika gott som kaffekopp

Få bort oönskade träd – snabbt och enkelt!

Jag hade länge stört mig på de stora trädet som jag hade på min tomt – men jag hade inte tagit tag i saken. Jag visste inte att det var så enkelt som det egentligen var, att få bort träden altså.

Det fanns flera anledningar till varför jag ville få bort trädet i från min tomt och några av dem är:

  • Skuggan det gav när jag försökte sola
  • Alla löv som föll ner på hösten, och skapade ett tjockt lövtäcke

Att få slippa detta, till en bra pris dessutom, är fantastiskt. Det jag gjorde var att kontakta ett företag som förmedlar skogstjänster och skogsavverkning. De kom hem till mig några dagar efter att jag hade ringt, och några timmar senare var trädet borta.

De forslade till och med bort alla grenar och ved som blev över. Smidigt och enkelt! Det är något jag kan rekommendera för alla som har ett stort eller litet träd som de stör sig på.

Kratta ditt livs manege – i en trädgårdsbutik

Jag erkänner, jag har varit ”off the grid”, som jänkarna säger. Det var över en vecka sedan ett inlägg och ni läsare har gjort mig väldigt medveten om det här. Tack för alla gåvor och brev, särskilt för den signerade vinylen av Eddie Meduza. Jag är tillbaka. Häll upp téet, luta dig tillbaka – och ta del av min visdom om trädgårdsprodukter.

Anledningen till de uteblivna inläggen den senaste tiden är att jag var med om en otrolig upplevelse förra veckan. Sedan Ansgar lämnade mig har jag behövt göra allt i hushållet, och så också sköta om trädgården. Eftersom den jubelidioten tog med all sin trädgårdsutrustning innan hans häktningsförhandlingar har det varit tomt i förrådet. Faktum är att det var allt han tog med sig. Allt annat är kvar, mycket har jag eldat upp, mycket har jag ramat in.

Jag köpte ny åkgräsklippare i Falkenberg

Jag var därför illa tvungen att köpa trädgårdsprodukter i form av krattor, gräsklippare, lövblås och åkgräsgklippare (japp, Ansgar flydde fältet på sin åkgräsklippare).

Det finns många aktörer på marknaden, men lika många dåliga alternativ. Jag har för vana att alltid välja stabila val. Många brukar berömma den förmågan hos mig. Därför gjorde jag grundlig research och hittade precis den magiska butiken Årstad i Falkenberg. Jag satte mig i min Fiat Panda 4×4 och åkte direkt ner till söder.

Väl där förkovrade jag och botaniserade mig bland det digra utbudet och blev alldeles hänförd. Det fanns till och med mopeder. Jag fick aldrig ha moppe under uppväxten, vilket är en av mina stora trauman. Gertrud, min nemesis, fick en och åkte dagligen förbi mig och ropade ”ingen moppe – ingen livskvalitet” till mig. Dessa ord har förföljt mig, och det kändes så bra när jag år senare kunde få hennes bolag att gå under. Mer om det någon annan gång.

Sanningen stod skriven – och präglade mig

Jag köpte en åkgräsklippare (rider som det heter), en robotgräsklippare (när jag inte orkar), en lövblås (för hår och löv) och mycket annat. Det har gått bra det sista ekonomiskt, så pengar var inga problem.

Med hjälp av den kunniga personalen plockade jag ut utrustning för ett helt kompani. Eller ja, för mig enbart.

Att ta höjd för framgång är något jag alltid fått höra under uppväxten. Även om jag inte är där än, behöver jag ge mig själv förutsättningar ifall jag når dit. En väldigt flummig, men talande sanning om livet. Jag grät när jag hörde det första gången, och även senaste gången. Jag har schemalagt mina vänner att ringa mig då och då för att påminna om dessa ord. ”Ta höjd för framgång”, säger dem innan telefonen slängs i väggen. Den kombinationen hjälper mig att aldrig glömma mitt förflutna.

Motivera gärna ditt agerande – motivera väl

Jag besökte en trädgårdsbutik, det gjorde jag. Det kan du allt ta och skriva upp och om du har problem med det vänligen säg det. Jag har inte mycket övers till hemlighetsmakande och framförallt desinformation.

Agera därför nu. Berätta. Säg det till mitt ansikte – annars vidtar jag åtgärder.

Med dessa ord lämnar jag dig att begrunda och överväga ditt nästa agerande. Motivera gärna ditt agerande innan du utför det. Annars kan jag inte lova att du erhåller svar från mig i ändamålet.

Återigen – motivera gärna.

Rören flödar – igen

Hej på er! Igår inträffade något utav det allra värsta jag varit med om i hela mitt liv. Under loppet av några minuter uppstod den allra största panikkänslan jag någonsin känt i kropp och kopp. Vattnet fungerade inte.

Rörmokare på Lidingö – jag menar té

Egentligen skulle inlägget handla om rörmokare på Lidingö, men jag ändrade mig efter morgonens katastrofala inledning. Månne har mitt namn på bloggen avslöjat det, men jag älskar té. Det är en av många passioner jag har samlat på mig genom livet. Faktum är att det är det jag älskar mest i livet. Ingenting kan mäta sig med den känslan jag får när jag förtär en kopp på morgonen.

Det ha varit så hela mitt liv. Min mamma brukar säga att jag föddes med en tekopp i handen. Jag har aldrig frågat om det verkligen stämmer, men frågan är om jag verkligen behöver dubbelkolla det? Det måste vara sanning med tanke på den passion jag känner för denna dryck.

en rörmokare på Lidingö
Ansgar gripen, under tiden vi var med i triaden tillsammans.

Min militanta tid i triaden

När jag gick i skolan fanns det kaffekompaniet och té-triaden, ni kan gissa vilket gäng jag gick med i. Efter en förlorad första tid i kaffekompaniet insåg jag att jag innerst inne hör till tedrickarna. Det var en tuff tid, med många uppgörelser och handgemäng om jag ska vara ärlig. Varma drycker berör, så har det alltid varit och kommer alltid att förbli.

Nu är det preskriberat. Men vid ett tillfälle hällde vi ut en kokande tekanna över en högt uppsatt i kaffekompaniet. Så desperata var vi att markera vilka som styrde. Än idag har jag tre tatueringar kvar från tiden i triaden. Faktum är att jag kommer ge ut en bok inom kort med namnet ”Tiden i Triaden”, en liten spoiler där.

Jag är glad att det aldrig uppmärksammades så mycket, allt vi gjorde där. Lärarna lät oss hållas, och göra vad vi brann för. Det är jag oändligt tacksam för. På den tiden var jag militant, men de dagarna är över nu för min del. Andra har tagit vid. Idag är jag bara en tedrickare, med visst förakt för ”kaffekramare”. Det har blivit bättre med åren. Tidigare kunde jag riva ner alla kaffepaket i butiker för att markera. Då var det fint lösté, gärna importerat, som gällde. Faktum är att jag en gång i tiden ägde te som tippades ner i Bostons hamn under värlshistoriens sorgligaste dag – Boston Tea Party. Att oskyldigt te spilldes för människors dispyter, må vi aldrig uppleva det igen.

Att dricka te som en rörmokare på lidingö

Från löst till Earl Gray

Idag är jag mer liberal när det gäller mitt te. En stressig dag kan jag till och med nöja mig med en Earl Gray. Vissa gamla vänner från triaden menar på att jag tappat det och blivit för liberal, jag menar själv på att jag är omfamnar allt te. Det är viktigt att vi tedrickare förenas och inte splittras. Jag tror det är meningen med mitt liv, att förena en redan förlorad skara ”téister”, som jag kallar det.

Det går att vinna världen även med fredliga alternativ. Det är där jag och triaden skiljer oss åt en aning. Förra året var triaden till och med delaktig i att bränna ner julbocken. Det hade jag aldrig gått med på under min tid vid rodret.

Nu har ni fått höra lite av min militanta bakgrund. Grattis till den vetskapen, det är få som besitter den och känner till vad ”Tea C Up” höll på med under the glory days.

En rörmokare på Lidingö in action. Kolla vad han jobbar bra!
Börje fixade rören.

Rören fixades – och så också jag

Nu kopplar vi tillbaka till inledningen av det här inlägget. Hur kom rör in i bilden? Jo, för imorse höll jag på att återgå till min aggressiva sida, då vattnet inte flödade ur mina rör. Något hade hänt. Jag anlitade då en rörmokare, som var här på nolltid. Sen funkade vattnet igen och mitt liv återgick till samma gamla vanliga rutin.

Mer spännande än så var det inte. Jag hoppas att ni lärt er något genom detta inlägg. Att även jag har ett förflutet, att även jag har gått vidare och lärt mig. Även jag har öppnat mig för omvärlden och lärt mig något. Även jag kan ändras. Det kan du också – så häll ut det där vidriga kaffet och häng med oss innan det är för sent.

Tack.

Tea C UP, former chairman of the The Tea Triad, Sweden Branch.

Linoljefärg – Ha ha ha!

Fridens liljor och gott nytt år mina kära läsare. Året har börjar något otroligt för min del, jag är redan storkändis i Uzbekistan. Varför? Det ska jag berätta för er – ha ha ha!

Jag har alltid sett mig som lite utav en artist och kulturverkande kvinna. Genom åren har jag försökt mig på linoljefärgmålningar, kapsylsamlingar och frimärkssamlande utan någon särskild framgång. Branschen och konkurrensen är pinande hård och jag har ständigt brutits ner av konkurrensen. Det har varit lite som att ställa sig upp i en orkan, ryggen har krökts och jag har blåst iväg.

Istället har jag anpassat mig till massan, förlikat mig med brustna drömmar och sökt mig till sorgliga dagsverken med högre betalt och lägre tillförsel av harmoni. Ett sådant sorgligt liv, inte ens en inkomst av kapital kan räta ut. Sorgen överflödar och livsgnistan har sakta men säkert slocknat, förtvinat och falnat fullständigt.

linoljefärg måla
Ansgars föräldrars dödsbo.

Linoljefärg målade min framtid

I mellandagarna målade vi om Ansgars föräldrars dödsbo. Jag blev tvungen att ta tag i detta eftersom Ansi fortfarande sitter inne för ett brott han inte begått. Med mig hade jag min gode vän Hildur Qwertysson. Dagen var grå och hade inget gott med sig den heller, i mitt i övrigt väldigt grå liv. Detta tills Hildur av någon anledning fångade en strof ur min spontana målarsång jag alltid försöker få ur mig. Jag går bara på känsla.

Vi använde den här dagen linoljefärg för att bepryda väggarna. Jag sjöng då något i stil med det här.

Uti varje hus och hyyyda – med färg kan vi väggarna pryda.

Ja de ska man ha ha ha – Linoljefärg – ha ha ha.

Jag har pengar och mycket kiv – men saknar ändå ett driv.

Håll dig borta, bråka inte din tönt – det är inte lönt.

Din dvärg – jag målar över dig med linoljefärg

floweryteacup records – Linoljefärg ha ha ha – 2022 all rights reserved.

Hildur tonsatte sedan dessa rader och publicerade sedan samma dag. Det dröjde inte länge innan verket var uppladdat och utskickat till alla världens länder. Vi använde någon polynesisk tjänst för att utföra detta. Sedan var det bara att luta sig tillbaka och invänta eventuell framgång. Väggen var halvmålad och jag var van vid missöden och förödelse när jag försöker få verk att ”flyga”.

DJ Uzbek förändrade mitt liv

Ändå ringde vi konstant till radiostationer och andra etablissemang världen över. Dagarna gick och vi satt kvar i dödsbot, bedrövade efter utebliven framgång och kapitalvinst på vår fem minuter långa produktion. Det här skulle vara mitt ”break”, äntligen skulle jag bli stjärna. Efter två veckor ringde telefonen till slut. Det var tur att det äntligen ringde, då vi enbart levt på rester i Ansgars föräldrar kyl. Två dagar tidigare tömde vi den sista burken inlagd gurka.

linoljefärg måla med det, fantastiskt
DJ Uzbek IVs senaste release ”One More Golonka”. Har sålt miljontals skivor i Tadzjikistan, Kirgizistan och Uzbekistan.

Jag svarade direkt och på andra sidan hörde jag en skrovlig stämma.
– My name is DJ Uzbek IV, your song is indeed a banger, you are now a celeb in the great Uzbekistan, sade han. Det betyder på svenska att vår låt gjort oss till celebriteter i detta gudsförgätna land.

Samma eftermiddag satt vi på ett flyg till glamourösa Tasjkent. När vi kom ut från flygplatsen såg vi posters med Flowerteacup överallt. Låten hade verkligen flugit och äntligen hade min kreativa sida gett utslag även monetärt. Den uzbekiska valutan må vara svag, men kosing hade jag ändå bringat in. Hildur fick under flygresan veta att jag i smyg gjort klart att hon inte får en enda krona av mina inkomster. Det orsakade viss konflikt mellan oss, och med några fingerknäpp fick jag henne att försvinna i en skåpbil när vi landade.

Framtiden i en uzbekisk turnébuss

Min låt om linoljefärg ändrade mitt liv i grunden. Jag är nu inbjuden till Uzbekiska Let’s Dance där jag ska dansa tillsammans med en före detta krigsherre, det känns helt otroligt. Jag har väntat hela livet på den här chansen.

linoljefärg - wow alltså
Min limiterade vinylrelease, såld i blygsamma tre miljoner exemplar.

Allting har gått så fort och jag vet faktiskt inte riktigt hur min framtid kommer bli. Klart är iallafall att jag tänker mjölka ut allt jag kan av mitt kändisskap i Uzbekistan. Det planeras redan för en turné på landsbygden, och kanske kommer vi göra en spelning på Tadzjikistans största festival till sommaren.

Tills dess – frid vare med er – och glöm aldrig – Linoljefärg – HA HA HA!

Sluta aldrig drömma.

Vänligen, Emma.

Röstinspelningen förgyllde mitt liv

Har ni någon gång kollat på TV-program från Amerika där någon agerar berättarröst i bakgrunden, och via röstinspelning berättar vad som händer? Det har jag gjort och sedan dess har jag alltid drömt om att vara med om det själv. Nu hände det.

Jag har velat anställa en berättarröst så länge jag kan minnas, lika länge har min mor förvägrat mig detta och ständigt pikat, sårat och diskriminerat mig varje gång jag vädrat denna tanke. Mina vänner drömde om kattungar, prinsar och ravioli, jag däremot kunde inte för allt i världen sluta tänka på röstinspelning – och en berättarröst.

röstinspelning pågår

Mitt livs voice over

Ibland brukar jag gå bland folk och vara berättarröst åt mig själv, de flesta kollar konstigt på mig. Två gånger hag jag även brottats ner och skickats till en vårdinrättning. En gång tog det tre veckor innan jag kom ut, men överlag brukar jag få viss förståelse när jag förklarar. Allt jag vill är bara att någon dikterar mitt liv, inte bara för mig utan också för eftervärlden.

Ibland brukar jag tänka på vad jag lämnar efter mig när jag avlidit. Hur ska någon kunna känna till alla mina bragder och bravader, när ingen spelar in det? Filma kan jag göra själv tack vare dagens teknologi, men berätta samtidigt som jag lever är svårt. Jag är huvudpersonen i mitt drama, och kan inte utöver att leva också berätta. Länge trodde jag att det var möjligt, men jag har smärtsamt nog insett att det är omöjligt.

en voice over kan ändra allt

Röstförmedlingen väckte min själ

Insikten följdes av sju dystopiska och sorgfulla år. Inte ens Ansgar kunde muntra upp mig under den här tiden, allt jag kunde tänka på var min uteblivna möjlighet att narratera mitt liv och förse eftervärlden med det. I två timmar och tjugotre minuter grät jag dagligen, för att påminna mig om mitt livs sorg. Jag kände mig tom och orkeslös. Hur skulle röstinspelning nu kunna ske, detta bedårande, livsnödvändiga ting vi människor är beroende av idag.

Sju år senare skedde ett mirakel. Jag fick höra om en tjänst, en så kallad röstförmedling, där någon individ skulle kunna narratera alla år av bildmaterial jag insamlat från mitt liv. Vi pratar om 14400 timmar material. Äntligen skulle det kunna bli möjligt, det jag så länge drömt och fantiserat om.

Tack Kert Barlsson – för allt

Valet föll på Kert Barlsson, verksam i Skara. Med sin vana från entreprenörskap, viss politisk framgång och härliga dialekt var han ett självklart val. Några dagar senare hade han orimligt nog spelat in röst till allt material, sa han iallafall. Betalningen var gjord och även om det kostade en hel del var det värt det. Äntligen kan min framtida avkomma se vad jag var med om, och inte bara det – utan också höra.

kert barlsson bidrog med röstinspelning
Kert Barlsson, bidrog med en rökig stämma.

Ibland tror jag att vi ser livet för mycket, utan att höra. Vi går muteade genom livet. Våga öppna öronen, våga spela in, våga använda röstinspelning. Det gjorde jag, och det ändrade mitt liv markant. Sju år av mörker och motgång vändes till framgång och dans direkt. Det var bara en röstinspelning bort.

Inom en inte för snar framtid kommer vi att producera ”Livet, motgången, tekoppen” och sälja till allmänheten. Du kan redan nu förhandsboka genom att lämna en kommentar på inlägget.

Vi hörs.

Vänligen, Emma

Polisen ryckte ut med kravall – till min stålhall

Livet är en besynnerlig företeelse där otaliga händelser infattar sig under en livstid. Jag må vara ganska ung och fräsch, men än har jag mycket att uppleva. I natt stormades min stålhall för första gången av länsman. Lagens långa arm fällde mig till marken. Låt mig berätta.

För några månader sen bestämde jag efter en dags fundering att anlägga en helt ny stålhall på min mammas tomt. Själv bor jag i lägenhet och därför hade det varit svårt att inrymma byggnationen, av uppenbara skäl. Anledningen till bygget var att jag äntligen skulle förverkliga min dröm – ett tekoppsmuseum. Mitt alldeles egna dessutom. Ingen skulle längre kunna diktera mitt liv, äntligen skulle jag bli fri likt en fågel. En fågel som lämnar boet efter år av träning. Jag är inte särskilt ekonomisk av mig, istället brukar jag investera i vad jag kallar livserfarenhet.

Min allra första tekopp, må du åter finnas.

Jag har rest världen över med målet att inhandla en tekopp i varje land jag besöker. Till dags datum har jag införskaffat inte mindre än 28 koppar. Med andra ord har jag merparten kvar att upptäcka, men jag har av olika skäl inte lyckats komma längre i mitt åtagande. Ekonomiska trångmål, frysta kreditkort och olovlig körning är exempel på vad som försvårat min kopp-mission.

En stålhall kan inrymma en dröm

Trots det ansåg både jag och min sekreterare Kleopatra Xerxesson att det var dags. Det fanns ingenting mer att vänta på, tekoppsmuséet skulle byggas. För detta var en massiv stålhall det allra bästa alternativet, både på grund av prisläget, men också för utformningen. Jag tänkte ge varje unik kopp stort utrymme, för att sedan anlägga bänkar, caféer och annat runtomkring. På det sättet skulle potentiellt tusentals personer kunna besöka, beskåda och bedåra hela min samling.

en stålhall av kvalité

Efter att ha inhandlat stålhallen och erhållit förstklassig anläggning och förberedelse väntade en utmaning. Jag var nu tvungen att hitta en lämplig firma för att bygga resterande byggnation med interiör och annat betydande. Valet föll slutligen på Dragans Dragé & Design – DDD AB. Dels på grund av det relativt billiga priset och dels för att jag under pistolhot var tvungen att bestämma mig snabbt. Sagt och gjort, så blev det.

Efter en dryg månad var hela byggnationen färdig och inredd. Jag hade i tre hela timmar fyllt lokalen med mina nu 29 koppar, efter att jag införskaffat ytterligare en under min konferens i Azerbajdzjan. ”Bankrupt in Baku” stod det på, och jag kunde inte bli nöjdare med mitt val. Jag blev tårögd när jag införskaffade den, att sedan kunna ge koppen en egen inrättning i mitt museum gjorde det än svårare att hålla tillbaka tårarna.

Dragan Pettersson, VD och ledare för Dragans Dragé & Design HB.

Länsman krossade min dröm – bokstavligt talat

Dagen därpå öppnades muséet och det bjöds på engelsk fruktkaka och pastiller. Självklart erbjöds té också, till självkostnadspris. Totalt besökte 45 personer lokalen under första kalenderåret, varav 27 på premiärdagen. Jag sken likt en sol och hälsade alla välkomna genom att kasta en kopp i marken och skrika ”all makt åt Tengil – vår befriare”. Efter några härliga timmar hände det oväntade – länsman stormade lokalen.

En vägg exploderade och in kom ett 30-tal polismän. Jag är uppväxt med att förakta auktoriteter och regelbundet begå brott, så naturligtvis gjorde jag motstånd till en början.
– VAR ÄR GREJERNA, ropade en polis vid namn Greger.

Jag förstod ingenting och kunde bara stå på avstånd när polismännen kastade alla koppar i marken och såg mig i ögonen. Hela mitt livs samling förstördes framför ögonen på mig, livet passerade i revy. Till slut insåg jag varför polisen var här. Åhnej.

Frank friade mig – hejdå Ansgar

Ur marken grävdes kilovis av något slags vitt pulver upp i marken. Det Dragan menade på var vetemjöl visade sig vara något helt annat. Alla papper jag skrivit på, där det stod att jag ansvarade för nergrävd materia i lokalen knöt dessa illegala produkter till mig. Några timmar senare burades jag in utan rättegång.

Min advokat Frank Oxstierna infann sig snabbt på plats och kunde genom kontakter och diverse betalningar frita mig från häktet. Någon var tvungen att hamna där inne i mitt ställe, valet föll på mitt numera ex – Ansgar. Efter allt han gjort – eller mer INTE GJORT – var beslutet enkelt. Min kära juridiske representant löste det hela och jag är nu en fri kvinna.

köp stålhall - undvik gripande
Ansgar förs bort av polismän vid villan i London.

Stålhallen står kvar, om än uppgrävd och fylld av krossade tekoppar. Mina drömmar däremot, förblir intakta. För mig finns det inget att göra än att resa mig upp, åka utomlands och handla nya koppar. Muséet finns kvar, ramverket står kvar – nu behöver det bara åter prydas med det vackraste vi har, tekoppar.

Det här var inte det sista ni såg av mig, var så säkra.

Tips inför din weekend i Jönköping

Att åka bort är roligt och något som vi alla måste få göra ibland. För på det här sättet kan du koppla av och varva ner. Att helt enkelt komma bort från vardagen och göra något roligare. Något som i längden kan innebära att du fyller på dina batterier igen. För det är trots allt viktigt att se till att njuta av livet på bästa tänkbara sätt. Det leder till att du orkar med allt som ska göras på ett bra och trevligt sätt. Därför kan ett par tips inför din weekend i Jönköping vara bra att ta reda på. 

Att njuta av sin vistelse i Jönköping är trots allt ett av de stora målen med att resa dit. Det finns mycket att se och att göra men allt kanske inte passar för vad du tycker är roligt. Alla har vi olika mål med våra resor och därför är det viktigt att du gör det som passar för dig. En del vill ha tydliga mål och destinationer när de är i en ny stad. Andra kanske bara vill spatsera runt och upptäcka saker under sin promenad. För dig som vill hitta ett bra boende, så kan jag rekommendera Örserumsbrunn. Ett trevligt hotell beläget utanför jJönköping. Med nära till natur och andra roliga upplevelser.

Tips inför din weekend i Jönköping som passar för dig 

Alla har vi olika mål med våra resor och det är alltid något som man ska tänka på. Du kan alltid börja med att tänka ut vad du vill se och göra. Det finns trots allt en del saker i Jönköping som kan passa för dig. Både i form av byggnader, museer och grönområden. Att helt enkelt inte underskatta hur vackert det kan vara att spatsera runt i de äldre delarna är trots allt något som kommer göra din resa trevligare. Du kan även passa på att se över vilka restauranger som passar för dig. 

På samma sätt som vi alla har olika mål och visioner för våra resor, har vi också alla olika smak för mat och dryck. Det är därmed viktigt att du ser till att välja det som passar för just dina behov. Man ska trots allt inte underskatta behovet av att kunna njuta av att åka på en weekend. Där du kan spatsera runt och se saker i lugn och ro. Om du istället vill ha en fartfylld weekend kan du planera allt och sätta upp tydliga mål. Tips inför din vistelse i Jönköping är grunden för att du ska kunna hitta precis det som passar dig. 

Njut av din vistelse i Jönköping 

Du har stora möjligheter att njuta av din vistelse i Jönköping. Se över vad som passar för dig och planera in sådant du skulle uppskatta. Missa bara inte att i lugn och ro spatsera runt i staden. För det ger dig möjligheten att upptäcka ställen och platser som du kan tycka är vackra och trevliga. Att helt enkelt se över vad som finns i en stad är en stor del av nöjet med att åka dit. Det gäller självklart även för Jönköping.

Är man sugen på shopping så finns det flera olika ställen att titta närmare på. Asecs är ett väldigt trevligt shoppingcenter i Jönköping. Där finns egentligen allt man kan tänkas behöva. Det är dessutom renoverat sen ett par år tillbaka så det är riktigt fräscht! Det finns både många affärer och restauranger. Där kan man enkelt underhålla sig själv en hel dag. Dessutom ligger Ikea och en mängd andra butiker om man känner att köpcentret inte räcker.

Nere på stan finns det också ett stort utbud av shopping. Det som verkligen är bättre på stan är dock restaurangerna. Det finns ett betydligt större utbud av god mat där. En promenad runt Munksjön eller längs med Vätterstranden är inte heller fel. Se till att försöka uppleva så mycket som möjligt av Jönköping medan du är där!

Gräsklipparens renässans i Arvika

Vad har vi på Arvika egentligen? Utöver att ha fostrat habile skådespelerskan Tuva Novotny och racingföraren Känny Bräck är listan relativt kort. Vänta, en sak till – gräsklippare.

Här vände borden sannerligen snabbt, hoppas ni hänger med. Läsare av denna blogg har den senaste tiden fått ta del av allt möjligt. Jag vill variera mitt innehåll för att tilltala olika målgrupper och publiker. Det är lite av det livet handlar om tycker jag, att hela tiden appellera till en särskild grupp. Månne har denne gruppering inte fått tillräckligt med respekt. Idag bryter jag mot denna till mig mycket kära princip. Undertecknad kommer för andra inlägget i rad att behandla det ädla ämnet gräsklippare.

Avsvimmad – i gräsklippandets tjänst

Vi pratar inte bara om den vanliga, gamla hederliga gräsklipparen som våra fäder tvingade oss att gå ut med på årets varmaste dag. Jag minns att jag brukade få en tjugolapp för att klippa mattan hemma. Det var hur varmt som helst, och det hände fyra gånger under min uppväxt att jag svimmade av. En gång dröjde det tre timmar innan morsan hittade mig där. Fem nätter på sjukhus senare var jag igång igen. Pappas första ord till mig var: ”gräsmattan är ojämn och inte klippt, ut med dig”.

Det gjorde jag också. Jag fattade vår gräsklippare och begav mig ut. Det gick otroligt nog bra, trots att jag varit i koma två av dessa dagar. Någonstans kände jag mig oövervinnerlig efter att ha besegrat elementen. Jag har sedan dess älskat gräsklippare i alla dess former. De där klassiska man drog fram utan el, åkgräsklippare (riders) och nu på senare år robotgräsklippare (Automower). Jag nämnde i föregående inlägg att jag faktiskt var kär i R2D2. Det jag inte sa då var att jag nog än mer var förälskad i C3PO i samma filmserie av Lucas George.

Den svarta veckans stora fynd

Varför pratar vi nu om gräsklippare igen? Jo, det är ju den ”svarta veckan”, som jag brukar säga. Saker införskaffas som aldrig förr till orimliga priser. Dessa priser och erbjudanden drabbades också jag av. Igår surfade jag runt på webben i jakt på erbjudanden. Vad fann jag då? Förutom ett grekiskt kubbspel och tre marinerade torskfiléer från Baltikum nåddes jag av ett oslagbart erbjudande på en robotgräsklippare i Arvika.

Ni som känner mig vid det här laget vet att jag inte tvekade en sekund, jag köpte en ny robotgräsklippare utan att blinka. Det slank även med en vanlig gräsklippare, för nostalgin. Jag tänker ha den inomhus som prydnad och använda den för att inspireras och minnas den där varma sommardagen. Jag däckade av värmen, föll i koma och vaknade upp med en passion för klippare av olika slag. Det var som att jag blev pånyttfödd den där dagen.

Mowers matters – min mission för robotgräsklippare

De flesta hade nog föraktat gräsklippare efter en sådan incident, men för mig var det tvärtom. Jag tror att vi människor ofta behöver smärta för att finna harmoni, passion och kärlek. Fatta mig inte fel, inte skadlig smärta, utan mer uppbyggande smärta. Vi kan kalla det friktion istället, om ni så vill. Ingenting kan uppstå utan friktion, att något omfamnar något annat. Det var väl det Einstein sa?

gräsklippare i Arvika - det är nyckeln

Robotgräsklippare är väldigt häftiga tycker jag. De lever sina egna små liv och har olika egenskaper och personligheter. Jag har under åren blivit vän med många och jag startade under fjolåret en ny organisation – mowers matter. Jag greps av nöd gentemot alla robotgräsklippare som ensamma patrullerarar, klipper och slavar, bara för att våra gräsmattor ska bli fina. Det finns inga fackförbund, inga kollektivavtal, nej inte ens några löner. Vi kan likna detta vid ett nutida slaveri.

Var snäll mot din robotgräsklippare, ty snart kan den styra dig.

Emma, en blommig tekopp.se

Robotgräsklipparna ger oss så mycket, och med undantag för laddning och kanske byte av knivar – gör vi INGENTING. Är det så vi uppfostrats? Tänk om det blir som jag och många fruktar, att robotarna tar över världen. Hur kommer de då behandla oss människor? Jag tänker både här och nu och framåt – jag vill vara snäll mot min robotgräsklippare. Min gräsklippare, vid namn Holger, har därför skrivit på anställningsavtal, jobbar 7-16, är ledig på helgen och har fem veckor semester per år. Friskvårdsavtal och annat ingår också. Jag har aldrig riktigt hört honom prata, så vet inte riktigt vad Holger tycker om detta, men det känns bra i min själ.

Hur behandlar du din robotgräsklippare? Servar du den? Lyssnar du på den? Omfamnar du den? Tänk till. Agera! Helst igår.

Jag är kär i en robotgräsklippare

Robotgräsklippare täcker stora ytor, större än mitt hjärta klarade av. Jag berättar mer sen. Vänta bara.

Äntligen är det dags för ett rykande färskt inlägg igen på min vackra blogg. Jag vill passa på att inleda med att hylla min webbdesigner för den eminenta plattformen jag har. Tänk att lilla jag – Emma – kan förtälja och förära er med mina tankar och betraktelser. Det är få förunnat, faktiskt. Jag är glad att jag över tid byggt upp en trovärdighet i samband med en träffsäker och rafflande personlighet. Det sammantaget ger mig möjligheten att göra så mycket roliga saker, och också att påverka.

Det som började som en liten tankesmedja om tekoppar har blivit så oändligt mycket större. Visst, jag är ödmjuk – jag är ingen Oprah Winfrey – än. Jag har börjat bygga en monetär bas genom mina inlägg. Igår när jag var och handlade fick jag en liten rabattkupong som tack för min text om min Fiat Panda 4×4. Det var första gången jag indirekt tjänade pengar på mitt kreerande.

Mitt osannolika köp av en robotgräsklippare

Idag handlar det om robotgräsklippare. Jag – gräsklippare? Ni tror säkert att jag är tokig. Alla som känner mig vet att jag verkligen inte kan något om att klippa gräs. Vi vet alla vad som hände sommaren ’09 nere i Sexdrega. Jag och Madde skulle klippa grannens gräs av omtanke och kärlek. Det hela slutade med att hela schabraket började brinna och sedermera exploderade. Gräsklippare har sedan dess inte varit min kopp av té (i min blommiga tekopp). Robotgräsklippare däremot – wow.

Debaclet i Sexdrega, 2009.

Jag har alltid gillat robotar. När jag var liten var jag ärligt talat lite småkär i R2D2 i Star Wars. Det tog några år innan jag insåg att det faktiskt var en droid. Efter att min sambo Ansgar fick ryggskott förra månaden och sedan dess varit sängliggande (fråga mig inte varför, han har inte ont längre) har vi varit tvungna att klippa gräset på något sätt. Av ren intelligens och påminnelse av hur det gick i Sexdrega har jag lovat mig själv att aldrig röra en gräsklippare igen.

Igår var jag ute och åkte på västergötlands ädla slätt och fann då en liten butik som sålde trädgårdsprodukter. Jag gick in, såg en robotgräsklippare i Vårgårda – och köpte den. Allting skedde på en minut och fyrtiosju sekunder, faktum är att jag tog tiden. Ibland tycker jag det är roligt att ta tiden på saker, för att se hur fort det går.

Ansgar och en robot på ett event vi var på.

Den prisvärda robotgräsklipparen vann mitt hjärta

Jag köpte en bra robotgräsklippare, för jag kände att nu var det nog. Ansgar ligger där hemma och klagar, och jag kan se hur gräset reser sig likt de germanska stammarna gjorde mot romarna under romartiden. Det var dags att agera – och jag gjorde det. Jag köpte en robotgräsklippare. När jag kom hem fick jag hjälp av min granne Brynolf, som också har en liknande klippare. Efter inte så lång tid var den igång, och rullade. Jag döpte robotgräsklipparen till – just det – R2D2.

Den här gången är jag fullt medveten om att det är en robot och inte en människa. Men robotgräsklipparen ger mig ändå lite nostalgi till barndomen och min första kärlek. En droid i ett rymdskepp – numera har jag en på gräsmattan. Och stråna, de blir kortare och hålls ständigt i trim.

Tänk vad fantastisk en robotgräsklippare från Husqvarna är. Jag är en människa från Huskvarna, och därför känns det spännande att ha en mekanisk (säger man så?) kompis av fabrikatet från mina hemtrakter.

Jag är kär i en robotgräsklippare.

Så enkelt är det bara. Jag tror på riktigt att robotar kommer ta över världen en dag. Vi är bristfälliga, likt min sambo Ansgar som inte lyfter många fingrar per dag. Han måste höja sig nu.

Tack för att ni läste ytterligare ett inlägg. Det värmer så mycket i min själ. Tack.

Blommor & blomster satte själen i blom

Ovan rubrik kan vara det allra vackraste jag någon gång författat. Jag har precis köpt nya blommor från Bloms Blommor uppe i den kungliga hufvudstaden. Jag överdriver inte när jag säger att jag är hänförd, tårögd och på bristningsränsen. Detta bastanta blomsterarrangemang jag införskaffade träffade mig mitt i själen.

Ty detta blomster gjorde mig salig och varm ända in i hjärteroten. Ser ni, jag skriver till och med i poetiska termer av att bevittna dessa blommor. Jag har aldrig själv haft koll på så många olika blommor, min mamma kan mycket mer än mig. En del känner jag igen. Ser jag en maskros, då vet jag vad det är och visst kan jag sträcka mig till att med säkerhet även artbestämma gemene hundkex i rabatterna där jag bor. Längre leder inte min kompetens mig, något jag inte vill bli begränsad av.

Blommorna ersatte Dnipro-objekten

Anledningen till att jag köpte de här blommorna är att jag numera har ett helt tomt rum i mitt hem. Innan var det fullt med grejer där. Min sambo hade hela sin samling av kapsylöppnare, medan jag elegant inrett med min samling av sovjetiska arketyper. Jag åkte ner till ett ödelagt lägenhetskomplex i Dnipro och plockade för allt jag hade. Det fanns allt från tavlor till kastruller och jag ville ha allt.

Dessvärre medförde detta materiel diverse mögelskador på det rummet jag placerade allt i. Därför var vi tvungna att slänga allt och totalrenovera allting. Med nymålade väggar och parkett insatt väntade nu utfyllnad. Jag frågade då morsan om tips och fick höra om Bloms Blommor i Sollentuna. Detta fantastiska ställe hade allt vi någonsin drömt om. Jag fullkomligt blomstrade inombords av att vistas i miljön. Personalen gav mig precis vad jag behövde genom att sätta sig in i just min situation.

Det går att köpa liv för pengar

Att pryda sitt hem med blommor, växter – ja, allt vad det än kan vara är ren lycka. Rummet var dött, men sprudlar nu av liv. Tack vare mitt senaste inköp infinner sig ren och skär lycka mellan väggarna. Det är något jag inte trodde gick att köpa för pengar. Att lycka är montärt har jag aldrig riktigt trott på. Min mamma har sagt all lycka går att köpa för rätt pris, men jag har varit tveksam. Kanske kan jag äntligen förstå vad hon menar med dessa ord.

Jag tycker det är värt att betala för liv. Nya blommor är en sån sak, i Stockholm eller vart du än befinner dig.

Är du på jakt efter nya blommor, ja du måste du besöka Bloms Blommor. Det är värt en omväg!

« Äldre inlägg

© 2022 En blommig tekopp

Tema av Anders NorenUpp ↑