Hej på er! Igår inträffade något utav det allra värsta jag varit med om i hela mitt liv. Under loppet av några minuter uppstod den allra största panikkänslan jag någonsin känt i kropp och kopp. Vattnet fungerade inte.

Rörmokare på Lidingö – jag menar té

Egentligen skulle inlägget handla om rörmokare på Lidingö, men jag ändrade mig efter morgonens katastrofala inledning. Månne har mitt namn på bloggen avslöjat det, men jag älskar té. Det är en av många passioner jag har samlat på mig genom livet. Faktum är att det är det jag älskar mest i livet. Ingenting kan mäta sig med den känslan jag får när jag förtär en kopp på morgonen.

Det ha varit så hela mitt liv. Min mamma brukar säga att jag föddes med en tekopp i handen. Jag har aldrig frågat om det verkligen stämmer, men frågan är om jag verkligen behöver dubbelkolla det? Det måste vara sanning med tanke på den passion jag känner för denna dryck.

en rörmokare på Lidingö
Ansgar gripen, under tiden vi var med i triaden tillsammans.

Min militanta tid i triaden

När jag gick i skolan fanns det kaffekompaniet och té-triaden, ni kan gissa vilket gäng jag gick med i. Efter en förlorad första tid i kaffekompaniet insåg jag att jag innerst inne hör till tedrickarna. Det var en tuff tid, med många uppgörelser och handgemäng om jag ska vara ärlig. Varma drycker berör, så har det alltid varit och kommer alltid att förbli.

Nu är det preskriberat. Men vid ett tillfälle hällde vi ut en kokande tekanna över en högt uppsatt i kaffekompaniet. Så desperata var vi att markera vilka som styrde. Än idag har jag tre tatueringar kvar från tiden i triaden. Faktum är att jag kommer ge ut en bok inom kort med namnet ”Tiden i Triaden”, en liten spoiler där.

Jag är glad att det aldrig uppmärksammades så mycket, allt vi gjorde där. Lärarna lät oss hållas, och göra vad vi brann för. Det är jag oändligt tacksam för. På den tiden var jag militant, men de dagarna är över nu för min del. Andra har tagit vid. Idag är jag bara en tedrickare, med visst förakt för ”kaffekramare”. Det har blivit bättre med åren. Tidigare kunde jag riva ner alla kaffepaket i butiker för att markera. Då var det fint lösté, gärna importerat, som gällde. Faktum är att jag en gång i tiden ägde te som tippades ner i Bostons hamn under värlshistoriens sorgligaste dag – Boston Tea Party. Att oskyldigt te spilldes för människors dispyter, må vi aldrig uppleva det igen.

Att dricka te som en rörmokare på lidingö

Från löst till Earl Gray

Idag är jag mer liberal när det gäller mitt te. En stressig dag kan jag till och med nöja mig med en Earl Gray. Vissa gamla vänner från triaden menar på att jag tappat det och blivit för liberal, jag menar själv på att jag är omfamnar allt te. Det är viktigt att vi tedrickare förenas och inte splittras. Jag tror det är meningen med mitt liv, att förena en redan förlorad skara ”téister”, som jag kallar det.

Det går att vinna världen även med fredliga alternativ. Det är där jag och triaden skiljer oss åt en aning. Förra året var triaden till och med delaktig i att bränna ner julbocken. Det hade jag aldrig gått med på under min tid vid rodret.

Nu har ni fått höra lite av min militanta bakgrund. Grattis till den vetskapen, det är få som besitter den och känner till vad ”Tea C Up” höll på med under the glory days.

En rörmokare på Lidingö in action. Kolla vad han jobbar bra!
Börje fixade rören.

Rören fixades – och så också jag

Nu kopplar vi tillbaka till inledningen av det här inlägget. Hur kom rör in i bilden? Jo, för imorse höll jag på att återgå till min aggressiva sida, då vattnet inte flödade ur mina rör. Något hade hänt. Jag anlitade då en rörmokare, som var här på nolltid. Sen funkade vattnet igen och mitt liv återgick till samma gamla vanliga rutin.

Mer spännande än så var det inte. Jag hoppas att ni lärt er något genom detta inlägg. Att även jag har ett förflutet, att även jag har gått vidare och lärt mig. Även jag har öppnat mig för omvärlden och lärt mig något. Även jag kan ändras. Det kan du också – så häll ut det där vidriga kaffet och häng med oss innan det är för sent.

Tack.

Tea C UP, former chairman of the The Tea Triad, Sweden Branch.