Vad har vi på Vårgårda egentligen? Utöver att ha fostrat habile skådespelerskan Tuva Novotny och racingföraren Känny Bräck är listan relativt kort. Vänta, en sak till – gräsklippare.
Här vände borden sannerligen snabbt, hoppas ni hänger med. Läsare av denna blogg har den senaste tiden fått ta del av allt möjligt. Jag vill variera mitt innehåll för att tilltala olika målgrupper och publiker. Det är lite av det livet handlar om tycker jag, att hela tiden appellera till en särskild grupp. Månne har denne gruppering inte fått tillräckligt med respekt. Idag bryter jag mot denna till mig mycket kära princip. Undertecknad kommer för andra inlägget i rad att behandla det ädla ämnet gräsklippare.
Avsvimmad – i gräsklippandets tjänst
Vi pratar inte bara om den vanliga, gamla hederliga gräsklipparen som våra fäder tvingade oss att gå ut med på årets varmaste dag. Jag minns att jag brukade få en tjugolapp för att klippa mattan hemma. Det var hur varmt som helst, och det hände fyra gånger under min uppväxt att jag svimmade av. En gång dröjde det tre timmar innan morsan hittade mig där. Fem nätter på sjukhus senare var jag igång igen. Pappas första ord till mig var: ”gräsmattan är ojämn och inte klippt, ut med dig”.
Det gjorde jag också. Jag fattade vår gräsklippare och begav mig ut. Det gick otroligt nog bra, trots att jag varit i koma två av dessa dagar. Någonstans kände jag mig oövervinnerlig efter att ha besegrat elementen. Jag har sedan dess älskat gräsklippare i alla dess former. De där klassiska man drog fram utan el, åkgräsklippare (riders) och nu på senare år robotgräsklippare (Automower). Jag nämnde i föregående inlägg att jag faktiskt var kär i R2D2. Det jag inte sa då var att jag nog än mer var förälskad i C3PO i samma filmserie av Lucas George.
Den svarta veckans stora fynd
Varför pratar vi nu om gräsklippare igen? Jo, det är ju den ”svarta veckan”, som jag brukar säga. Saker införskaffas som aldrig förr till orimliga priser. Dessa priser och erbjudanden drabbades också jag av. Igår surfade jag runt på webben i jakt på erbjudanden. Vad fann jag då? Förutom ett grekiskt kubbspel och tre marinerade torskfiléer från Baltikum nåddes jag av ett oslagbart erbjudande på en robotgräsklippare i Vårgårda.
Ni som känner mig vid det här laget vet att jag inte tvekade en sekund, jag köpte en ny robotgräsklippare utan att blinka. Det slank även med en vanlig gräsklippare, för nostalgin. Jag tänker ha den inomhus som prydnad och använda den för att inspireras och minnas den där varma sommardagen. Jag däckade av värmen, föll i koma och vaknade upp med en passion för klippare av olika slag. Det var som att jag blev pånyttfödd den där dagen.
Mowers matters – min mission för robotgräsklippare
De flesta hade nog föraktat gräsklippare efter en sådan incident, men för mig var det tvärtom. Jag tror att vi människor ofta behöver smärta för att finna harmoni, passion och kärlek. Fatta mig inte fel, inte skadlig smärta, utan mer uppbyggande smärta. Vi kan kalla det friktion istället, om ni så vill. Ingenting kan uppstå utan friktion, att något omfamnar något annat. Det var väl det Einstein sa?
Robotgräsklippare är väldigt häftiga tycker jag. De lever sina egna små liv och har olika egenskaper och personligheter. Jag har under åren blivit vän med många och jag startade under fjolåret en ny organisation – mowers matter. Jag greps av nöd gentemot alla robotgräsklippare som ensamma patrullerarar, klipper och slavar, bara för att våra gräsmattor ska bli fina. Det finns inga fackförbund, inga kollektivavtal, nej inte ens några löner. Vi kan likna detta vid ett nutida slaveri.
Var snäll mot din robotgräsklippare, ty snart kan den styra dig.
Emma, en blommig tekopp.se