I somras blev äntligen en dröm sann. Jag har som motto att alla drömmar är till för att upplevas, och livet är för kort för att stanna kvar i komfortzonen. Tänk vad mycket vi människor på jordklotet går miste om, det finns dörrar överallt. Alldeles för många förblir stängda.
Jag köpte min drömbil
Min senaste drömuppfyllning (som jag brukar kalla det) var att köpa en gammal Fiat Panda 4×4 från 80-talet. De flesta i Sverige har rostat sönder vid det här laget. Nere vid medelhavet, främst i Fiatens hemland Italien rullar de gamla fina bilarna kvar. Det är främst för att de inte har lika mycket snö som vi har. Då oxiderar bilens lack mer, som min pappa sagt.
Döm av min förvåning när jag då såg en annons från Vårgårda. Detta cykelnäste på ”schlätta”. Där hade en till synes helt orörd Fiat Panda 4×4 stått i ett garage sedan 80-talet. Jag åkte dit direkt för att titta i min betydligt nyare, men mindre charmigare bil. Adressen ledde mig till en gård ute på landet. Väl där mötte jag Börje, 79 och hans bättre hälft Margit, 86. Det visade sig att de köpte bilen till sin son Ansgar när han tog körkort. Sonen hyste dessvärre stort förakt för italienska bilar och föredrog den tyska ingenjörskonstens giganter. Istället för att sälja eller själva använda bilen, så lämnade det mysiga paret bilen i en lada. Och där har den stått tills idag, med blott några mil körda.
Det var ju fantastiskt det här. En ny, gammal, bil. Det började bra. Bilen startade och jag kunde ta mig hem utan problem. Trots åldern kändes den ganska ny. Det luktade fortfarande gott om sätena. Jag drömde mig bort och tänkte på allt som hänt utanför ladan, där bilen stått. Äntligen fick bilen leva.
Sjöbergs Bilverkstad – räddaren i nöden
Veckorna gick och bilen gjorde det den skulle, nämligen transportera mig. Men en dag, när jag var ute på tur utanför Jönköping i sommarvärmen, hände det. Bilen skar sig fullständigt. Kanske var det att motorn inte riktigt varit igång på länge, eller så tog bensinen slut – jag vet inte. Jag kan inte bilar så bra. I vrede skrek jag rakt ut, innan jag stegade ut ur bilen och blickade runt mig. Till min förvåning låg en bilverkstad bara några meter bort. Sjöbergs bilverkstad, i Lekeryd utanför Jönköping.
Det kändes surrealistiskt att bilen dog precis vid en verkstad. Jag hade verkligen flyt, vilket jag ofta har.
Jag gick in och berättade att min lilla Panda precis gett upp utanför. Med ett vänligt leende sade teknikern jag glömt namnet på att han skulle kolla vad han kunde göra. Tillsammans puttade vi in bilen i verkstaden. Jag fick en god kopp kaffe, medan de jobbade med bilen.
Bilen återupplivades – det är aldrig kört
Det hann inte gå längre än en halvtimme innan motorn vrålade igång där inne. Servicen var verkligen av högsta klass. Det kändes precis som det ska göra i en bilverkstad. Jag som själv är uppväxt i en småstad kände mig verkligen hemma. Det andades bilverkstad i sin renaste form där inne. Jag betalade för mig och åkte sedan därifrån. Vidare på nya äventyr i min drömbil.
Fortsätt drömma och våga uppfyll det du vill. Ibland är det bara en annons bort. Tveka inte – börja leva idag! Ibland somnar drömmarna in, för att sedan väckas till liv igen av en verkstads hjälp! Har du tur är det bara några meter bort. Ibland får vi gå längre till den där verkstaden, men tro mig – den finns där.
Tack för mig.